Läser att rörmokare är största bristyrket. Nyheten lyfts fram av Dagens Nyheter. Rörmokare och andra yrken i byggbranschen - det är där jobben finns. Det är de yrkena som ungdomar bör satsa på, menar skribenten med stöd av företagsrådgivare.
Men enligt grafiken är det förskollärare och fritidspedagoger som det skriks efter. Om det sägs inte ett ord i artikeln ...
fredag 13 juli 2007
torsdag 12 juli 2007
Sossarna utmanar borgarnas lyssna-och-lyd-skola
Sossarna har insett att skolan är ett område där de misslyckats. Att de förknippas med flumskola. Så nu har de börjat arbetet mot en reformering. De inleder med att ställa nio frågor. En av frågorna lyder:
I valmanifestet skrev borgarna:
Tack för att någon vill diskutera begreppet "ordning och reda" och synen på eleverna. Under täckmanteln om arbetsro döljer sig en gammaldags syn på uppfostran men också på vad skolan är till för. För inte är det så att våra barn ska gå i skolan för att lära sig lyda? Att deras uppförande som tonåringar ska förfölja dem som vuxna? Att vi ska skapa incitament till samarbete och lärande genom hot om bestraffningar?
Sossarna har mycket att vinna. Skolpolitik handlar om att skapa framtidens samhälle och framtidens individer. Sossarna bör utmana borgarnas skolpolitik som kännetecknas av anpassning, och som, om de gneomför sitt valmanifest,
Vi förstår att deras politik ska skilja sig från borgarnas politik i denna fråga. Borgarna har nyss fått igenom en ändring i skollagen som tillåter omhändertagande av störande föremål.• Hur ser en socialdemokratisk politik ut för ordning, reda, trygghet och studiero i skolan?
I valmanifestet skrev borgarna:
Mot denna syn på fostran och undervisning invänder sossarna:Lärare och rektorer ska ha tydliga befogenheter i skollagen för att åstadkomma ordning och reda – t ex att omhänderta störande föremål, visa ut en störande elev ut klassrummet, ge stökiga elever kvarsittning, stänga av en elev tillfälligt eller flytta en stökig elev permanent till en annan skola. Skolk bör anmälas hem samma dag och ska skrivas in i elevernas betyg. I utvecklingssamtal ska elevernas uppförande beröras. Sådan information kan också ske i form av skriftliga omdömen.
Kraven på ordning får inte kväva barnens "livsnerv, oppositionslusta och kreativitet" ...
Tack för att någon vill diskutera begreppet "ordning och reda" och synen på eleverna. Under täckmanteln om arbetsro döljer sig en gammaldags syn på uppfostran men också på vad skolan är till för. För inte är det så att våra barn ska gå i skolan för att lära sig lyda? Att deras uppförande som tonåringar ska förfölja dem som vuxna? Att vi ska skapa incitament till samarbete och lärande genom hot om bestraffningar?
Sossarna har mycket att vinna. Skolpolitik handlar om att skapa framtidens samhälle och framtidens individer. Sossarna bör utmana borgarnas skolpolitik som kännetecknas av anpassning, och som, om de gneomför sitt valmanifest,
Författarna till den här citerade uppsatsen skriver avslutningsvis:... skapar en skola som i huvudsak reproducerar, eller t.o.m. ökar skillnaderna, mellan de sociala grupperna i dagens Sverige.
Frågan är om alliansens program inte missar de problem som uppkommit i skolan i det moderna samhället. Med sina starka kopplingar till 1950-talet och även 1930-talet, kan man fråga sig om alliansens reformförslag verkligen kan betraktas som modernt. Vi menar att man ur ett utbildningsfilosofiskt historiskt perspektiv knappast kan kalla alliansens reformer för "En modern utbildningspolitik för Sverige".
onsdag 11 juli 2007
Lika lön för lika arbete
Lärarfacken vill höja lärarlönerna - och det rejält.
Lärarnas löner har ökat med max 2 procent sista året. Kommunal har lyckats få 13 procent på tre år, jämrar sig ordförande för Lärarförbundet.
Det är inte rättvist att jämföra lönepåslag i procent. 13 % kan vara rätt schyssta slantar för en dirre men skitlite för en städare. Vi måste börja snacka spänn.
På teve jämför ordförande för Lärarnas riksförbund med riksdagsmännens löner. År 1966 var de lika. Idag tjänar en riksdagsman dubbelt så mycket som en lärare.
Vad lär vi oss av detta? Att lärarna var överbetalda för 40 år sedan? Att en riksdagsman har mer ansvar än en lärare? Att det idag är svårare att få folk att engagera sig politiskt medan lärare vill folk bli i parti och minut?
Eller lär vi oss att makt korrumperar? Att de som kan sätta sina egna löner får högre löner än de som inte har samma möjlighet?
Eller lär vi oss att lärarfacken gjort ett uselt jobb?
Lärarnas löner har ökat med max 2 procent sista året. Kommunal har lyckats få 13 procent på tre år, jämrar sig ordförande för Lärarförbundet.
Det är inte rättvist att jämföra lönepåslag i procent. 13 % kan vara rätt schyssta slantar för en dirre men skitlite för en städare. Vi måste börja snacka spänn.
På teve jämför ordförande för Lärarnas riksförbund med riksdagsmännens löner. År 1966 var de lika. Idag tjänar en riksdagsman dubbelt så mycket som en lärare.
Vad lär vi oss av detta? Att lärarna var överbetalda för 40 år sedan? Att en riksdagsman har mer ansvar än en lärare? Att det idag är svårare att få folk att engagera sig politiskt medan lärare vill folk bli i parti och minut?
Eller lär vi oss att makt korrumperar? Att de som kan sätta sina egna löner får högre löner än de som inte har samma möjlighet?
Eller lär vi oss att lärarfacken gjort ett uselt jobb?
måndag 9 juli 2007
Matematik och mystik
Talet 7. Datumet 070707 har just passerat - och 7 nya underverk korats. Nästa år 080808 ska naturens 7 underverk utses.
Om talet 7, om talmagi och om Pythagoras skriver Håkansson på DN Kultur. Bland annat påstås att Pythagoras - han med satsen - ska ha uppfunnit "den moderna vetenskapliga metod som hela vår västerländska civilisation vilar på", eftersom han menade att "Sanningen skulle frammanas med logik och matematiska bevis".
Intressant att notera är att Pythagoras ledde ett hemligt sällskap som sökte svaret på universums gåtor medelst matematik (som för dem bara omfattade de positiva heltalen - vilket bland annt innebar att man inte kunde räkna ut diagonalen i en kvadrat med sidan 1). Det är väl knappast så Håkansson vill framställa matematiken och den moderna vetenskapen, som något halvreligiöst som bedrivs i slutna sällskap enkom för invigda? Nej, det menar hon inte. Hon vill bara slå ett slag för talmagin.
Håkansson påstår att kopplingen mellan matematik och mystik är en anledning varför "talen fortfarande spelar en så viktigt roll för oss". Jag skulle vilja se det argumentet i kursplanen för matematiken i grundskolan!
PS. Den matematiska metoden att ställa upp en sats och sedan bevisa den med hjälp av andra redan bevisade satser, brukar tillskrivas Euklides. DS.
PPS. Den moderna vetenskapliga metoden bygger inte på tänkande i första hand utan på empirism - dvs inte att tänka och resonera sig fram till "sanningen" utan att utsätta tankarna för empirisk prövning - och faderskapet tillskrivs vanligen Aristoteles. DS
Om talet 7, om talmagi och om Pythagoras skriver Håkansson på DN Kultur. Bland annat påstås att Pythagoras - han med satsen - ska ha uppfunnit "den moderna vetenskapliga metod som hela vår västerländska civilisation vilar på", eftersom han menade att "Sanningen skulle frammanas med logik och matematiska bevis".
Intressant att notera är att Pythagoras ledde ett hemligt sällskap som sökte svaret på universums gåtor medelst matematik (som för dem bara omfattade de positiva heltalen - vilket bland annt innebar att man inte kunde räkna ut diagonalen i en kvadrat med sidan 1). Det är väl knappast så Håkansson vill framställa matematiken och den moderna vetenskapen, som något halvreligiöst som bedrivs i slutna sällskap enkom för invigda? Nej, det menar hon inte. Hon vill bara slå ett slag för talmagin.
Håkansson påstår att kopplingen mellan matematik och mystik är en anledning varför "talen fortfarande spelar en så viktigt roll för oss". Jag skulle vilja se det argumentet i kursplanen för matematiken i grundskolan!
PS. Den matematiska metoden att ställa upp en sats och sedan bevisa den med hjälp av andra redan bevisade satser, brukar tillskrivas Euklides. DS.
PPS. Den moderna vetenskapliga metoden bygger inte på tänkande i första hand utan på empirism - dvs inte att tänka och resonera sig fram till "sanningen" utan att utsätta tankarna för empirisk prövning - och faderskapet tillskrivs vanligen Aristoteles. DS
fredag 6 juli 2007
I upplysningens tjänst
Det går knappast att utbilda bort oönskade åsikter.
Det är ett av huvudbudskapen i Hanne Kjöllers ledare från igår. Under rubriken "Värna vissa värden" skriver hon om att terrorister numera inte är den outbildade, fattige mannen utan framtidsutsikter, utan tvärtom till synes integrerade, välutbildade, inte sällan välbärgade män.
Slutsatsen är att det inte går att utbilda bort dessa farliga åsikter, åsikter som hävdar att det är okej att gjuta andras blod. Skyldigas eller oskyldigas.
Det blir ännu intressantare om vi vrider på perspektivet. För att komma till den slutsatsen måste hon och många med henne ha den motsatta uppfattningen, nämligen tron på att utbildning integrerar, att vi kan utbilda bort avvikande åsikter som inte är förenliga med frihet, jämlikhet och broderskap.
Ja, vi är upplysningstidens barn. Att vi tror så stenhårt på förnuftet, på vårt förnuft, på vår världsbild, på vårt sätt att uppfatta rätt och fel, att det blir en fråga om okunskap om dessa värderingar inte delas av andra. De andra blir de outbildade, de blir barbarerna, de lägre stående. Men de kan bli som vi. Om vi ger dem utbildning, om vi sprider ljuset och gör det möjligt för dem att lära sig det vi kan. Då kommer de också att bli upplysta. Som vi - nästan i alla fall. De kan bli integrerade.
Folkskolan kom till inte för att lära barnen läsa, utan för att ingjuta en viss moral, ett arbetets och pliktens moral, i barnen från de lägre klasserna. Den synen på utbildning och på oliktänkande tycks leva kvar starkare än vi kanske är medvetna om.
Det är ett av huvudbudskapen i Hanne Kjöllers ledare från igår. Under rubriken "Värna vissa värden" skriver hon om att terrorister numera inte är den outbildade, fattige mannen utan framtidsutsikter, utan tvärtom till synes integrerade, välutbildade, inte sällan välbärgade män.
Slutsatsen är att det inte går att utbilda bort dessa farliga åsikter, åsikter som hävdar att det är okej att gjuta andras blod. Skyldigas eller oskyldigas.
Det blir ännu intressantare om vi vrider på perspektivet. För att komma till den slutsatsen måste hon och många med henne ha den motsatta uppfattningen, nämligen tron på att utbildning integrerar, att vi kan utbilda bort avvikande åsikter som inte är förenliga med frihet, jämlikhet och broderskap.
Ja, vi är upplysningstidens barn. Att vi tror så stenhårt på förnuftet, på vårt förnuft, på vår världsbild, på vårt sätt att uppfatta rätt och fel, att det blir en fråga om okunskap om dessa värderingar inte delas av andra. De andra blir de outbildade, de blir barbarerna, de lägre stående. Men de kan bli som vi. Om vi ger dem utbildning, om vi sprider ljuset och gör det möjligt för dem att lära sig det vi kan. Då kommer de också att bli upplysta. Som vi - nästan i alla fall. De kan bli integrerade.
Folkskolan kom till inte för att lära barnen läsa, utan för att ingjuta en viss moral, ett arbetets och pliktens moral, i barnen från de lägre klasserna. Den synen på utbildning och på oliktänkande tycks leva kvar starkare än vi kanske är medvetna om.
torsdag 5 juli 2007
Knivar, tändare, mobiler, kepsar, ...
När skolan börjar igen i augusti är det helt okej att ta grejer från elever om jag tycker att de stör (Skollagen 1 kap 20-22 §§).
Egentligen är det ingen skillnad mot vad som praktiserats på min skola. Vi lärare beslagtar mobiler och kepsar (vilka båda anses störande för undervisningen) dagligen för att lämna tillbaka dem efter skoldagens slut. Jag har inte varit bekväm med denna praxis då den enligt mig inte varit förenlig med nuvarande lagstiftning. Men nu blir det okej att göra det som lärarna alltid verkar ha gjort.
Viktigt att notera är § 22 som säger att om föremålet inte lämnas tillbaka efter lektionens slut ska en skriftlig rapport skrivas. Det har vi aldrig gjort. Ännu mer dokumentation med andra ord.
Jag har beslagtagit och ibland även handgripligen tagit saker ur elevers händer. Det har rört sig om fickknivar, tändare, sprayflaskor. Varefter jag ringt till deras föräldrar och berättat om situationerna. Ingen av föräldrarna har hävdat att jag agerat fel. Tvärtom, de har i nästan samtliga fall sagt till sina barn att de inte ska ta med sig sakerna till skolan. Vilket de alltså ändå gjort. Fickknivar typ schweizisk armékniv har lämnats tillbaka till elever, medan andra föremål stannat i min låda.
Skolverket har inte gjort gett ut några råd kring den nya lagen (än). Det har sagts nånstans att vi får leta igenom väskor och skåp, bara det inte sker med tvång. Jag skulle gärna vilja ha det klarlagt vilka föremål som jag får ta under vilka omständigheter - vad innebär att "omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för skolverksamheten" (Skollagen 1 kap 20 § som träder i kraft 2007-08-01)?
Egentligen är det ingen skillnad mot vad som praktiserats på min skola. Vi lärare beslagtar mobiler och kepsar (vilka båda anses störande för undervisningen) dagligen för att lämna tillbaka dem efter skoldagens slut. Jag har inte varit bekväm med denna praxis då den enligt mig inte varit förenlig med nuvarande lagstiftning. Men nu blir det okej att göra det som lärarna alltid verkar ha gjort.
Viktigt att notera är § 22 som säger att om föremålet inte lämnas tillbaka efter lektionens slut ska en skriftlig rapport skrivas. Det har vi aldrig gjort. Ännu mer dokumentation med andra ord.
Jag har beslagtagit och ibland även handgripligen tagit saker ur elevers händer. Det har rört sig om fickknivar, tändare, sprayflaskor. Varefter jag ringt till deras föräldrar och berättat om situationerna. Ingen av föräldrarna har hävdat att jag agerat fel. Tvärtom, de har i nästan samtliga fall sagt till sina barn att de inte ska ta med sig sakerna till skolan. Vilket de alltså ändå gjort. Fickknivar typ schweizisk armékniv har lämnats tillbaka till elever, medan andra föremål stannat i min låda.
Skolverket har inte gjort gett ut några råd kring den nya lagen (än). Det har sagts nånstans att vi får leta igenom väskor och skåp, bara det inte sker med tvång. Jag skulle gärna vilja ha det klarlagt vilka föremål som jag får ta under vilka omständigheter - vad innebär att "omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för skolverksamheten" (Skollagen 1 kap 20 § som träder i kraft 2007-08-01)?
onsdag 4 juli 2007
Kan en nätsajt ersätta undervisning?
Problem: Ökat antal tonårsaborter
Lösning: Information på nätet
Hmm. Alltid intressant att fundera över huruvida en föreslagen lösning definierar problemet. Eftersom lösningen är att informera måste orsaken vara brist på information eller kunskap.
Det som framförts i media är att orsaken bakom det ökade antalet tonårsaborter är bristfällig undervisning i sex- och samlevnad i skolan. I en artikel om kd säger socialminister Hägglund:
Det ska bli ytterst intressant att läsa utvärderingen av hur denna satsning för arton mille föll ut - för de planerar väl att studera effekthemtagningen (som borde vara praxis för alla IT-satsningar som görs) - om det är den metoden som fungerar bäst mot oönskade tonårsgraviditeter.
Om nu en av orsakerna är brister i skolan, vore kanske den mest naturliga lösningen på problemet att stärka undervisningen (t ex genom fortbildning, kringresande lärare, utökad ungdomsmottagning med närmare samarbete med skolorna). Precis som man gjorde med den bristande simförmågan. Här har vi en mängd ungar som inte kan simma men som badar och tyvärr också drunknar. Istället för att göra det möjligt för dessa barn att på sin fritid och genom föräldrars försorg lära sig simma så åläggs detta skolan. Eftersom det ses som ett invandrarproblem
Lösning: Information på nätet
Hmm. Alltid intressant att fundera över huruvida en föreslagen lösning definierar problemet. Eftersom lösningen är att informera måste orsaken vara brist på information eller kunskap.
Det som framförts i media är att orsaken bakom det ökade antalet tonårsaborter är bristfällig undervisning i sex- och samlevnad i skolan. I en artikel om kd säger socialminister Hägglund:
- Ingen har sammanställt vad som görs ute i landet för att förebygga oönskade graviditeter bland unga kvinnor, vilka metoder som fungerat bäst. Vi ska kartlägga situationen, och sprida goda exempel.Detta var för drygt en vecka sedan. Nu kommer svaret: en virtuell ungdomsmottagning. Det är socialminister Hägglund och ungdoms- och jämställdhetsminister Sabuni lösning för att minska antalet tonårsaborter, mängden könssjukdomar och psykiska problem bland unga.
Webbsidan ska ge information inom en rad områden som är viktiga för unga. Det rör frågor om bland annat könsroller, kroppens utveckling, preventivmedel och relationer men även frågor om mäns våld mot kvinnor och om att leva med hederstraditioner.Visst är det käckt att regeringen äntligen inser att webben är en bra kanal - men löser det verkligen problemet? Syftet med den virtuella mottagningen är att:
Ge möjlighet att utveckla sunda relationer med andra, förbättra de ungas hälso- och livssituation samt förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar.Tror minstrarna att en sajt på nätet gör att tonåringar knullar antingen mer sällan eller mer säkert?
Det ska bli ytterst intressant att läsa utvärderingen av hur denna satsning för arton mille föll ut - för de planerar väl att studera effekthemtagningen (som borde vara praxis för alla IT-satsningar som görs) - om det är den metoden som fungerar bäst mot oönskade tonårsgraviditeter.
Om nu en av orsakerna är brister i skolan, vore kanske den mest naturliga lösningen på problemet att stärka undervisningen (t ex genom fortbildning, kringresande lärare, utökad ungdomsmottagning med närmare samarbete med skolorna). Precis som man gjorde med den bristande simförmågan. Här har vi en mängd ungar som inte kan simma men som badar och tyvärr också drunknar. Istället för att göra det möjligt för dessa barn att på sin fritid och genom föräldrars försorg lära sig simma så åläggs detta skolan. Eftersom det ses som ett invandrarproblem
- Många av barnen som kommer till Sverige från andra kulturer är ovana att bada och simma och så kommer de hit och vill göra som de svenska barnen. Då gäller det att skolorna kan erbjuda dem en bra simundervisning, säger Anders Wernesten [från Svenska livräddningssällskapet].
Vid bristande simkunnighet måste alltså skolan gå in och kompensera för barnens bakgrunder. Men inte när det gäller sex och samlevnad - då satsar inte regeringen på skolan, bara på en webbsajt. Trots att de flesta som drunknar är äldre män ...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)