Nej, det regnar G

För många MVG i matte? Kanske, men inte på den skola jag jobbar på. Vi ligger under riksgenomsnittet i andel MVG.

Jag vet inte hur det är på skolor i gemen, men där jag undervisar är slutbetygen i matte generellt högre än elevernas resultat på det nationella provet. Nästan 30 % klarade inte Godkänt-gränsen på provet, men bara 8 % gick ut nian utan betyg. De som hade ett högre betyg (VG och MVG) från höstterminen men som gjorde ett sämre resultat på provet (dvs G resp VG) fick inte sina betyg sänkta.

Omvänt, de elever som presterade bättre på nationella provet jämfört med tidigare betyg gick ut med det betyg som de fick på provet.

Visst är det så att betyget inte enkom ska sättas utifrån resultatet på det nationella provet. Men det tolkas snedvridet. Att höja är okej, att sänka inte lika okej. Jag som lärare måste ha minst lika bra bedömningsunderlag om inte bättre för att kunna sänka ett betyg sista terminen i nian. Jag har ingen aning om vad eleven lärt sig under tidigare terminer men hon uppvisar inte tillräckliga kunskaper i matematik under våren i nian. Detta till trots kan jag inte undgå att ge en elev betyg som haft G alla tre terminer innan.

Argumenten som används är två. För det första betonas att slutbetyget inte är ett terminsbetyg utan allt som eleven presterat från 6:an till 9:an ska vägas in. För det andra understryks att det nationella provet bara är ett bedömningsunderlag bland flera och ska inte väga tyngre än vilket annat prov som helst.

Så resonerar jag också. Det är måhända fegt, det låter lite som svepskäl. Men jag har inget val.

Egentligen är grundfrågan vad vi sätter betyg på. Terminsbetygen ska spegla den kunskap eleven har just nu när betygen sätts, utifrån lokala kriterier. Slutbetyget är en bedömning i relation till nationella mål och betygskriterier.

Slutbetyget är enligt tolkningen som kollegiet enats om vid min skola ett samlingsbetyg. Om en elev lärt sig nåt i åttan och denna kunskap är som borta i nian, så ska jag bortse från det senare faktumet. Vad eleven en gång kunnat är det som gäller, inte vad hon kan i den stund hon går ut grundskolan.

Skolverket ger inget entydigt svar, utan det är beroende på vilka mål och kriterier det gäller. Om en elev som tidigare kunnat snacka franska inte kan det i slutet på nian så är målet/kriteriet inte nått. Liknande resonemang kan föras för matematiken. Utan konstant träning glöms kunskaperna av - men är det ett tillräckligt skäl för att sänka slutbetyget eller att inte ge betyg med tanke på att eleven tidigare uppvisat färdigheten?