Jag håller helt med - vi måste ta betygen på allvar. Hanne Kjöller på Dagens Nyheter går till attack mot att elever får för höga betyg i matematik när de går ut grundskolan. I den tryckta upplagan av tidningen gavs också några exempel ur ett diagnostiskt test som nyantagna gymnasieelever gör i matte på en av Stockholms prestigskolor, en skola som kräver absoluta toppbetyg för att komma in. Det visar sig att alldeles för många inte klarar testet med det resultat som kan förväntas av elever med MVG i matte.
Det jag reagerar på i Kjöllers artikel är en förenklad syn på betygskriterierna, vilket hon reserverar sig mot och hänvisar till lärarna på den nämnda gymnasieskolan. 90-100 % rätt påstås motsvara MVG. Grundläggande för detta synsätt är att det finns en matematisk exakthet med vilken vi kan avgöra huruvida betygen är korrekta eller inte.
Men det högsta betyget handlar inte bara om att klara att lösa svårare problem (dvs ha en mycket god problemslösningsförmåga) utan det handlar minst lika mycket om hur elever genomför sin lösning. Det vill säga, det finns en kvalitativ syn på kunskaper i matematik där eleven för att nå högsta betyg både ska kunna använda sig av generella metoder och kunna utvärdera olika metoders för- och nackdelar. MVG bör således inte bara vara en fråga om rätt och fel utan en fråga om kvalitet.
Detta säger inte emot hennes slutsats att minst 20 % av eleverna har fått ett för högt betyg. Det är en invändning mot antagandet att betygssättning kan göras fri från subjektiva bedömningar och att det finns ett rätt sätt att använda betygskriterierna på.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Som jag förstår det vänder sig väl Hanne Kjöller mot de betyg som grundskolan utfärdat som visat sig vara felaktigt - eftersom 100% av VRG-eleverna hade MVG, men så mycket som 20% av dessa knappt fick godkänt på matteprovet på gymnasiet.
De hade alltså MVG i slutbetyg från grundskolan, det betyg som de tog sig in på VRG. Det blev extra tydligt just här eftersom alla elever hade MVG med sig från 9an.
Jo, visst. Jag kanske uttryckte mig otydligt, men mattelärarna ansåg att minst 20 % av eleverna hade fått ett för högt betyg. Lösningen är dock inte så enkel - mål och betygskriterier är och ska vara tolkningsbara. Det finns inte ett rätt sätt att sätta betyg på. Och Kjöller menar ju också att kunskapers kvalitet ska mätas. Det går inte att ha enkla procentsatser för antal rätt på prov för att avgöra vilket betyg en elev ska få.
Skicka en kommentar