Valfrihet är borgarnas ledord och det har prioritet över allt. Inklusive att välja skola. Även för kommuner som vill slippa att följa lagar som gäller för kommuner. Så varför inte starta en kommunal friskola. En contradiction in terms men faktiskt en realitet i Sverige idag. Kommuner kan vara huvudman för en skola men genom lite trixande frigöra sig från de lagar som kommunen egentligen måste följa som varande skolhuvudman. Varför inte ändra lagen, kan man undra, så att friskolor och kommunala skolor agerar på samma arena? Som det nu är har friskolor (ojusta) konkurrensfördelar framför kommunala skolor.
Ulveaus exemplifierar sitt resonemag i samma tidning om religionsfrihetens starka ställning med Plymouthbröderna som nu startar friskola. Det är klart att det blir problem att gå i en vanlig skola om man som Plymouthbroder inte får äta tillsammans med icke-bröder och inte får delta i undervisning om SO, eftersom de inte ska delta i detta samhälle, berättar en lärarkollega för mig. Ändå ska det samhälle som de tar avstånd ifrån bekosta deras skola och bidra till att barnen får så lite kontakt som möjligt med icke rättrogna. Så fungerar en demokrati med yttrande-, åsikts- och föreningsfrihet.
Möjligheten att avskärma elever från samhället var kanske inte huvudskälet bakom friskolereformen men det har blivit en reell konsekvens. Det får vi ta - allt för valfrihetens skull. Eller? Vilken status har då läroplanens tal om demokrati, generositet, tolerans, förståelse, medmänsklighet, jämställdhet, mångfald, kan man fråga sig. Ganska liten faktiskt. Värdegrunden i läroplanen väger lätt, valfriheten väger tyngre. Inklusive valfriheten för en enskild rektor eller vem som helst att göra om "sin" kommunala skola till friskola.
Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på.
Lpo94 1 kap
Å andra sidan. Mångfald innebär att det finns många olikheter, många att välja bland. Generositet förutsätter att det finns någon fattigare eller svagare att hjälpa. Förståelse bygger på att det finns en person att klappa på huvudet. Medmänsklighet skulle inte behövas om alla människor hade det lika bra som jag. Tolerans kräver att det finns någon annan att tolerera, någon som inte är som jag och som jag inte gillar.
Värdegrunden bygger redan på ett vi-och-dom-samhälle. Valfriheten förtydligar och legitimerar det bara.
1 kommentar:
Medborgarnas rätt att förtrycka varandra, där är helt klart ett problem med filosofin om frihet.
Vi har inte friheten att hota. Vi har inte friheten att prata illa om människors rygg. Vi har inte friheten att hetsa människor mot andra. Mycket av detta bygger på att vi inte vill att människor skall bli förtryckta av varandra.
Att hantera religiösa samfund separat från politiska blir synnerligen ett problem då religioner är till regel förtryckande och frihetskränkande.
Vilka rättigheter har barnen under Plymouthbröderna? Har dom rätt att åka vilken dag som helst eller kommer deras föräldrar stoppa dem?
Kommer de överhuvudtaget veta att det finns ett samhälle runt om kring som vill skänka dem frihet och kan ta hand om dem? Kommer de veta att de överhuvudtaget har ett val när de är indoktrinerade i att tro på en falsk världsbild där helvetet väntar den som går utanför den lilla byn.
Skicka en kommentar